lördag 30 augusti 2008

Just ja, vi är på bröllop!

Det har varit fullt upp. 3 dagars bröllop. Nu är det fest o efter 6e skålen på en timma utan mat vet jag att resan hem blir en plåga!

fredag 29 augusti 2008

Såhär kan man också ligga och vila när man är plattnos




























torsdag 28 augusti 2008

35 små rackare

Jag har ignorerat det faktum att vi för ett par veckor sen fick ett s v i n dyrt paket från USA av Fräknans syrra. Fyra jävla kilo godis´, det är en bra mängd och för någon som aktivt ska gå ner i vikt är det en s v å r prövning. De har legat gömda i skåpet utan att jag suktat eller varit obessive. Faktiskt. Fast Fräknan satte i sig ett av paketen på en gång, men det va ju ok liksom. Hon hade pms. I går fick jag för- PMS. Ja ni vet det som kommer före PMS för att sen följas av PMS för att sen följas av döden. Det vill säga ett konstant state of majnd. Och jag var tvungen att ta till USA gömman. Det som är så jävla bäst med USA godis och matvaror är att det är uträknat "per serving" hur mycket kalorier det eller det har i sig. 35 st Jellybeans är "en serving" och då har man bara smällt i sig 140 kalorier vilket för oss som räknar inte är så mycket. I går åt jag alltså 35 stycken Jellybeans och var totalt nöjd och glad efter det. Faktiskt. Mitt PMS begär var borta. För den kvällen....

Hundagistjoffset

I går var ju som sagt första gången Fläcken och jag åkte till dagis. Något vi ska pyssla med i 2 månader.
I går höll jag på att köra på och sen dra ut förare för att döda dom säkert 5 ggr. Kl 17 kommer man 1 kilometer på 13 minuter i rusningstrafik. 13 minuter är jäähäävligt länge för en kilometer. 45 minuter tog det sammanlagt att hämta Fläcken på dagis. Och väl där var han så sjukt tacksam att jag kommit att hämta han, vilket gör ont i h e l a hjärtat. Men vi har inget val, vi kommer inte i kontakt med en vettig dagmatte hur vi än gör. Jag hoppas att både jag och Fläcken klarar 2 månader utan att viberar sönder i traffiken av stress, inte döda någon som åker särsakta eller bita nån hundkompis på dagis. Men det är synd om oss det är det faan!

Tarzan

Jag är egentligen sjuukt pratsugen.
Det blir så när vännerna har för mycket att göra, när avsaknaden av familj gör sig påmind, när det inte finns nära nära nääära vänner man har daglig kontakt med just nu. Jag fungerar bäst när jag har några nära vänner man har väldigt mycket kontakt med. Jag känner mig omhuldad, behövd och levande. Då känns det som om jag betyder någonting och att jag faktiskt är saknad. När det blir sånhär stiltje i social livet mår jag som säms och tror att alla lämnat mig. Förmodligen har jag något slags stort behov av att vara "där" för folk, betyda mycket och vara behövd just för att jag aldrig har familjen här. Eller för att jag helt enkelt inte lever med min familj som väldigt många andra gör. Jag känner mig trygg och fin och glad med människor som behöver mig och har ett behov av mig. Jag tror faktiskt att det är därför jag har det yrke jag har. Att tjäna andra, att finnas där för andra gör mig glad i magen. Även om det är på kontor och det handlar om siffror. Vet inte hur jag hade funkat som marinbiolog i ett litet team. Jag är inte den där stora tuffa som gör saker helt på egen hand och för mig egen skull jämt jämt. (Jag är stor och tuff PMS fria veckor och när det är vackert väder, vinden blåser rätt och jag känner mig smal, snygg och vacker och har pengar i plånboken) Inget Tarzan syndrom liksom. Jag blir glad om nån annan dunkar mig på bröstet och säger att jag är bra istället för jag själv.

onsdag 27 augusti 2008

Motala vilja och framsikt

Läste i Corren, pappersupplagan (lokaltidning) i sektionen Motala/Vadstena om en tjej som lessnade på vikariat (Utbildad journalist) och startade eget företag. Det fiffiga med företaget är att det vänder sig till alla som inte har en dator hemma, inte kan, inte förstår osv men eftersom allt mer saker enbart finns på nätet, eller är "lättare" på nätet känner sig folk utestängda osv osv och hon agerar alltså som din dator. Önskar jag kunde länka till Artikeln genom Corren, men de har tydligen inte lagt den på internetsidan (!) än. I alla fall, jag hade en mening med inlägget. Jag blev oerhört glad, inspirerad och stolt över Sanna som startade Infohelp08.eu . Hon är nämligen i min ålderskull, jag har sett henne ute i samma sväng som mig och kan se upp till henne iom att hon är på min nivå. Jag önskar att även jag vore så smart och vågade förverkliga något sådant.

Om du har någon som inte har dator, inte tycker om, inte kan osv osv tipsa gärna om InfoHelo08. Det är ett betalnummer man ringer och därigenom hjälper Sanna dig att skriva ut och skicka hem, blogga, medverka i tävlingar, skriva ut Recept osv osv.

Här är länken till InfoHelp08 och här är hennes nummer (betal) 0900- 10 10 550

http://infohelp08.eu/

Hejja Sanna!

En bra förklaring:

http://infohelp08.eu/2008/08/19/du-har-hamnat-ratt/

Dövköping

Jag bor i en stad där SAAB tillverkar flygplan. JAS och sånt shit. Mitt jobb ligger intill deras flygfält.
Semestern är över och det är dags att gå pilotutbildningen igen. Tydligen. ( i skrivande stund görs precis en djupdykning i hur man flyger närmast jorden utan att krasha för att sen se hur snabbt man kan stiga upp i luften igen för att sen komma tillbaka och låssas landa bara för att vi ska tro att OLJUDET är över, sen säga SUCKERS och gör om det igen en tredje gång ) Perkele vilket öronbedövade ljud. Jo som sagt om jag nu kan tänka klart med terrorn i luften. Flygfältet ligger precis där borta och varje Måndag skrivs det tydligen i tidningen vilka tider det ska flygas. Jag har missat det helt. H e l t.

Dagisdag i dag

Jahaja.
Så har man sjussat sonen till dagis för första gången.
Muahaha. Det lät vuxet.
Hunden till hundagis.
Så nu får inte folk för sig att vi faktiskt har människobarn.
Fast Fläcken är mer -annat- än hund har alla ink vi slagit fast.
Och det tog mindre tid än vi beräknat.
Vi har åkt två testrundor redan iom att det ligger på a n d r a sidan stan.
I går var iof testrundan mer att jag glömt så in i helvete bort hur man åkte till jobbet f r å n dagiset.
En kvart för tidigt blev jag och killarna undrade om jag slagit i huvet eller blivit tokig.
Dagislämning vettu.
Jahaja sa ene och log snett, då brukar man kunna komma in vilken tid som utan att riktigt veta.
Jopp, fast min son slänger sig inte direkt runt min hals och vägrar säga hej då, han drar mer i kopplet och vill rusa in för att sen ställa sig och yla när jag väl gått en minut senare.

tisdag 26 augusti 2008

Åh! Discovery Channel I love the world

För att vara köttätare är jag löjligt fäst vid djur och djurliv. På semestern i Skåne ägnade jag 60% av tiden framför Animal Planet och Discovery Channel tittandes på djur, djurliv, djur, hundar, apor och lite mer djur eftersom vi saknar de kanalerna här hemma. De är även kända för sina fina reklamfilmer. Och denna är bäst hittills! Man blir helt varm och glad och bubblig i magen! ( på tal om att vara 32 år gammal) När den där dansande urinvånaren VRÅLAR Bomdijada härmas jag och skrattar massor för att sen behöva ta ett andetag för att följa med i resten av sången.



Jag vill bo i den här reklamen.

test

går det att maila?

Om att se ut som 23 och att vara 32

På semestern blev det kräftskiva (supemiddagen översatt för Skåningar) och värden hade även bjudit in några andra vänner. Värden är ett antal år yngre än sin sambo och ännu ett antal år yngre än mig. Tror han är 22. Vid något tillfälle under kvällen bekantade vi oss med vännerna lite närmare, Jobb? Ålder? Osv osv.Jag har alltid fått höra att jag är runt 23-25 års snåret. Men efter att jag klippt av mig mitt långa dockhår och gått upp ex antal sambokilon känner jag mig allt annat än fräsch och väldigt lite 23-25-isch. Ändock gav de mig åldern 23-25 och bah nÄÄÄÄäääääh! när jag sa att jag fyller 32.När man var 27-28 var det svincoolt och ekonomiskt och helt ok att bli tagen för 23, vid 29 likadant, vid 30 hade det blivit en vana och var extremt smickrande eftersom man nått "tant" stadie. Men nu vid 31 snart fyllda 32 börjar jag undra hur omogen jag ser ut egentligen.Eller hur omoget ter jag mig?Tills jag såg en 40 + are på McDonalds (JAG ÅT BARA CAESARSALLADEN!!) som hade Replay skor, svinsnygga bredjeans som slutade vid vaden, en snygg schal runt halsen och bra frippa. Jag är medveten om att jag inte beter mig 32 alla gånger. Och jag är inte blyg med att visa när jag lär mig nått nytt och frågar gärna 3 ggr extra om saker eftersom min nyfikenhet och vetgirighet aldrig tar slut. Är jag tvungen att prata barn, hus, bil, sambo, vuxensaker (Vad faan det nu skulle vara) för att te mig äldre? Som jag alltid sett det är världen för allvarlig som den är och min humor och charm är inte till för mig, den är till för alla andra. Dagens 32or är gårdagens 23or.Det måste vara så.Varför är vi så många som jag annars, men varför är det så många som blir fövånade när jag säger min ålder...Enigma.

måndag 25 augusti 2008

Ps

Tillbaka igen.
Synd å säga att jag saknat den inrökta cigglukten, den ständiga rädslan för cheffen, den djupa avskyn för mini cheffen och den svindlande tanken på att jag inte vet när det ska ta slut. Undrar om det är fel av mig att önska de ändrat sig, letat ny veckan jag varit borta och skyller på att jag är gay så att jag får ställa dom i arbetsdomstol för både deras smutsiga tankar, grymma arbetssätt och smutsiga arbetsplats. Shit. Förlåt. Det var inte meningen att förstöra din morgon.

God morgon och hoppas du får en bra dag.
Kram

/Djävulens avkomma

söndag 24 augusti 2008

Lite tjaffs

Vi är så in i helvete kokta så fort vi kommer utanför våran normala hemsituation.
Ja när det gäller maten alltså.
Det börjar bra, men det slutar alltid i katastrof.
Jag har iof bara gått upp ca 1 kilo på semestern.
Men det känns ändå inte ok.
Lustigt det där hur man snabbt finner sig i bra rutiner och hur illa det känns att bryta dom.
I kväll går vi ut i ett bang och börjar om igen.
Banget heter kladdkaka.

BIG badaboom.

Bruno Banani

Reklamen på teve. Visst är det ett skämt? Snälla säg att det är ett skämt.
Eller missar jag nått uppenbart?!
Förutom att namnet på fyllan är det roligaste som finns att säga om och om och om igen.

onsdag 20 augusti 2008

Skjortorna?

Är det bara jag som är så skadad att jag ser att alla (nästan) manliga reportrar i teve från OS har samma typ av Skjorta, men i olika färger. Svart, vit och röd är de färgerna jag upptäckt hittills. I nån slags lite army stil, med kina krage och Vita sömmar.

Vad är tanken bakom det? Har nog aldrig varit med att reportrar haft enhetliga skjortor....

Jag står för det

Det blir inget Malmö.
Helt plötsligt ska vi äta mat med alla i Helsingborg i olika konstellationer och fika och hunddejta. Är det inte familjemiddag så är det supemiddag(utan axang och med skånskt uttal = suparmiddag). Det regnar här. Spridda skurar, men so fort vi tänker "Oh himlen ser ok ut för att vistas vid havet med hunden" så samlar molnen ihop sig i protest och kissar tjurigt på oss. Men det gör inte så mycket. Vi shoppar upp våra pengar, tittar på teve och softar.

Imorse fick jag sms hemifrån. Om nu hemifrån är en stad man flyttar till och skaffar sig lite vänner i så är det hemma jag menar. Att hörru nu är det så att vi är tre st som ska börja Orientalisk dans och det ska du med, gå in på dittan och sen till dattan och så börjar vi dansa den 22 september. Jahaja och medan jag försökte tränga undan att magdans är så väldigt 1998 så ska det faktiskt bli kul. Dessutom är det ett av mina favoritländer representerade; Egypten. Man kan säga att det är en sån sak man inte riktigt avslöjar, utan tycker om i smyg. Man tycker om det hemma i smyg. Precis på samma ställe man råkar ha en "The Corrs" skiva. Men nu ska jag alltså står för det. På plats. Gick in på danssidan jag skulle anmäla mig på och märkte att jag kunde ägna ung ett par tusenlappar hela hösten och fylla mitt veckoschema med enbart Dans! Varför har jag aldrig tagit tag i detta innan för?! Orientalisk dans, linedance, Lindy Hop och jag vet inte? Tango kanske? Vaddå ledig tid.

måndag 18 augusti 2008

Tuttar i Skåne

Det händer inte så mycket här i Skåne. Vilket är meningen. Vi kom nyss hem ifrån en utflykt som slutade i regn den också. Men nu har jag sett Kullaberg och klättrat runt på klipporna och gluttat ner på en stuga som jag tyckte låg jähävligt långt ner från civilisationen. Annars softar vi i kapp och tittar på kanaler man inte har hemma på 40 tums platteve. Tuttar får en helt ny dimension i en sådan teve hörrni.

söndag 17 augusti 2008

Första dagen på semestern (Lördagförmiddag)

Vaknar upp vimmelkantig och drömsk liksom, men på ett djävulskt dåligt humör. Varför vet jag inte , men jag tror det har med att göra att jag inte åker till Kroatien i år utan Skåne och inte min familj, men någon annans. Iallafall. Vi är hundvakt till Fläckens bästis Enzo. So far so good. Och vi bah, men Duuu en skogspromenad va?!? Mitt inne i skogen en halvtimme kvar till bilen börjar det pissa ner regn. Och vi upptäcker fästing efter fästing efter fästing. Och exakt hur lättretad jag är just i dag. Hem kommer fyra blöta fästinghatande individer som ställer sig unisont i duschen och sen finkammas. Tre timmar senare är lägenheten sanerad och hundarna vilar.
Min start på semester blev aningen kaotisk.
Och det för en 30 minuters skogspromenad.

fredag 15 augusti 2008

Har du tråkigt?



Tycker jag du med ska göra en AvatarMagna!

SEMESTER!!

Väldigt onödigt

Fast det är mina favorit färger.

Snart så

Inför min stundande semester som börjar senare i dag (när vet jag inte med den arbetsbördan som ligger ju nu...) har jag gjort det första (och förhoppningsvi ända) s t o r a misstaget här på jobbet, man kan dra en liknelse med att knappa in nått på fel kund och sen skicka det dit med post. Det är ett ajabaja och man blir helt kall i hela kroppen och sen blir man matt och sen vill man dö. Och när man har begravt sig själv och dikterat gravstenen ber man cheefen om ursäkt som faktiskt inte skrek på mig. Jag har stressat upp magen till aj-känningar och jag är hård som en knut i hela kroppen.
Fast jag har lite roligt. Och lär mig mycket av misstagen.
Helvete vad det där inte lät som jag, fast det var jag som tänkte det och sen skrev ner det.
Där ser man.
Måste knyta upp mig.
Måste ha semester.
Jag ska bara..
 
 

Bättring

Jag sjönk bara ner en stund i det svarta.
Men jag lät inlägget ligga kvar så att ni med era vanliga familjer ni har runt hörnet och som faktiskt ringer och kollar me rän en gång i månaden om ens det att ni lever och faktiskt har en konversation och är nyfikna på vad ni gör kan känna er stolta och lyckliga.
Nu är jag redan uppe igen och sprattlar på ytan som en annan jävla fisk. Mot nya mål.
Att jag har en familj som tycks skita i mig ger inte mig skäl nog att gräva ner mig i saker och ting. Det kännetecknar någon som vill vada i sin egen sörja. Jag vill ha ett bra liv och tänker därefter skapa mitt eget braiga liv.

torsdag 14 augusti 2008

Skithuven

Det är en sann tes att Är bloggen väl uppdaterad har man inget liv och tvärtom.
Eller så är det tråkigare just då.
Jag finner mig själv tittandes på Dokumentären "En fri kvinnas bekännelser" på svt igen. Och åter igen blir jag full av melankoli. Och funderingar och igenkännande och mycket där till.

Ringde mina bortsprugna föräldrar för att tala om att kusinen efter att ha fått cancer i tarmen genomgår kimoterapi och jag frågar varför dom hör av sig så sällan till mig. Det blir en ggn i månaden om ens det. Och jag undrar vad som gör mitt liv så annorlunda från deras. Vi hade inget nytt att berätta för varandra i telefon och det fick mig att tyck synd om våran relation. Jag har saker att berätta men de låter så ointresserade.

Jag har inget nytt att berätta för mina föräldrar och de har inget speciellt att säga själv. Vi lever så olika liv att det ibland gör ont. Nu kan jag åtminstone berätta saker jag och Fräknan ska göra utan att behöva ducka verbalt (för er som är nya kan jag berätta att min mamma förkastar det faktum att jag lever med en kvinna och vägrar finna sig i det). Jag berättade om båda bröllopen vi ska på jag berättade att jag väljer att åka ner till Fräknans familj en hel vecka på min semester istället för att ens försöka ta mig ner till Kroatien där min egen familj är.

Jag känner mig väldigt borträknad från dom och de tänker inte ens på det. Det har nog inte ens slagit dom. Men om man hör av sig så sällan och om man helt enkelt inte lägger manken till måste det väl betyda att man inte har ett behov. Har man inte ett behov av sin dotter... Jag vet inte hur jag ska fortsätta den tanken helt enkelt. Men de måste ju tro att jag lever för annorlunda eller så bryr de sig helt enkelt inte. Jag vet faktiskt inte hur jag ska tycka och tänka, men detta är inte min bild av familj. Om jag visste att det skulle vara såhär att ingå i min familj hade jag satt ungar till världen för länge sen och bildat min egen familj fort som faan.
Jag är så besviken på mina föräldrar och jag skäms över att behöva vara med i just den familjen.

Lite pantad kanske

Men han får en länkning vilket fall som, den där Jonas snubben.

Brisbane Wedding Photographer

Go go go!

Test

Tycker nog att det stämmer in ganska bra faktiskt.
Eller?


Gynning bloggar!

Fantastiskt.
Muahahaha.
Kan bli lika roligt som Rosing.
Fast på ett annat sett.

Men kan veckan gå mycket långsammare än såhär?!?!

onsdag 13 augusti 2008

The shit head

En låt jag däremot fullkomligt avgudar är "The Ting Tings That's Not My Name".
Jag får lust att ställa mig upp och dra en fuldans då man hoppar från fot till fot och gör 80 tals arm-rörelser som när man spolar ner sig i toaletten fast utan näshållandet och luta sig fram och skaka håret och skrika THATS NOT MY NAME THATS NOT MY NAME MY NAME IS CHALIE AND I`M A POOPHEAD.

Störa mig på

Asså. Den här låten "I kissed a girl and I liked it".
Jag stör mig på den. Nånstans i texten tar hon tillbaka det och hoppas hennes pojkvän inte blir sur och shit. Det klingar fel i en menad "cool" låt. Den blir ocool. Hon hade kunnat "owna" det och poff hade låten blivit cool.
Jag stör mig på det här jävla vädret.
Jag stör mig på hur jävla lite vi än äter (skit och godsaker) så står vågjävulen stilla efter Pride.
Jag stör mig på hur någon kallar sig och bli kallad flata men knullar killar.
Det är jävligt lätt att byta namn på den benämningen annars.
Jag stör mig på att jag har en egen personlig fredag den 13 fast det är onsdagen den 13. Håret v ä g r a r göra sig fint, jag upptäckte att jag gick till jobbet med Fläckens snoppguck på låret. Aldrig har väl telefonen ringt såhär mycket när jag har sådär mycket att göra. Jag har s_____å________h______ä______r mycket att göra och ingen som helst lust i hela jävla världen att göra det. Jag stör mig på att jag inet kans itta bredvid Fräknan och lära mig photoshop och ladda ner en massa coola actions och shit. JAG VILL MED HA ACTION I MITT LIV.

Urschäkta vasaru?

Vi hade ju hittat annat shit åt Fläcken. En dagmatte hade lagt ut sin annons på Blocket. Jag ringde och det visade sig att de tar flera hundar åt gången i nån slags hemmiljö, hon och hennes dotter, delar upp sig och gör aktiviteter med dem varje dag. Hon målade upp en bra bild och vi tänkte shyrre, det här blir ju bra. Men sen kom ett mail "Är det ok att han sover över ibland?" . Det där kändes inte bra i magtrakten. Magkänslan ändrades direkt. Varför ska Fläcken sova på dagis? Oavsett hur irriterad, arg eller förbannad jag blir på han är han min lille son och hör hemma i sin säng. Fräknan sa Nej direkt. Nej det där satt inte bra. Då visar det sig att den här kvinnans strategi är att hämta och lämna hundarna hos sin dotter i stan som också kommer ha en hord hundar och sen åka iväg till sitt hus på landet för aktiviteter och annat. Att hon skulle vara slö och inte vilja slösa bensin för att köra hem hunden efter en dag på dagis för 2400 kr i månaden är helt oacceptabelt.

Så jag pratar med henne på telefon och undrade. Och sen undrar jag hur hon tänkt hålla borta Fläcken som är GALEN i brudar från hennes löptikar och andra tjejhundar? Vad jag får fram är att hon inte ska ha dom separerade åtminstone halva dagen alls. "Ja det e ju du som ska springa efter honom och säga nej hela tiden, inte jag" fräser jag fram. Och den bra magkänsan är nu helt bortblåst.

Jag och Fräknan är likadana där, vän av ordning och gamla koncept får oss att känna trygghet, inte "ja men vi åker iväg på aktiviteter och nej det finns inget område han kan gå och vila på direkt ehm, hrm, ehm, ehm". Så vi valde det hundagiset som kommer ta mig 35 - 40 minuter (jag kommer hata det varje jävla morgon. Säkert gråta som ett barn när jag måste upp kl 6 bara för att lämna Fläcken jäveln) att lämna honom varje morgon i 2 månader, men de är beprövade, har utegård, burar och egna rum till hundarna samt har funnits till och är ett "företag" med försäkring osv sen länge. Dessutom är dom way billigare.

Obstinat

Jag har sjukt mycket att göra. Och det är faktiskt skitkul. Varför jag får sjuk lust att blogga mig genom den stressen vet jag inte. Men det verkar som om jag vill blogga när jag minst har tid. Och när tiden finns försvinner lusten. Mamma kallade mig bakoframbarn.

tisdag 12 augusti 2008

Bara jag?

Är det bara jag som surfar tillbaka till min hemstads tidning för att se vem som stannade kvar med vem och fick ungar på blaskans Nyfödda sidan?

Nähänej. Okej.

Kris

Ibland kan man sannerligen, vad än nu folk säger, jämföra en hund med en jävla unge.
Dagisplats!
Fräknan ska iväg i 2 månader på utbildning, det lämnar mig och Fläcken till en krångligare vardag som innebär hunddagis. Vi bokade en plats inne i stan och allt var frid och fröjd, tills idag då jag ringer för att kolla så att datumen stämmer och att de inte glömt bort oss. "Vi har lagt ner". Hur man lägger ner nått som alltid är fullbokat och kostar kjortan för oss mattar och hussar det kommer jag aldrig bli klok på. "Ni hade ingen tanke på att ringa och säga det då i förra veckan??????" "Nej, ja vet inte, ehm, hrm,ehm".
Ni som känner mig vet att jag bara kunde stava d ö d just då.
Efter lite efterforskning hittades annat shit.
Det är bara det att det här shittet är grova pengar i den här staden. Det finns massor hundar att säkert 2 hunddagis till skulle lugnt kunna öppna och konkurera om de som redan finns.
Det tänker jag ta en lång funderare över.

Gratis makeup?

Klicka H Ä R

måndag 11 augusti 2008

Snart

Jag undrar om någon väntar så intensivt på något som jag på den där 1 veckas semestern?!
Som en krampande ko om sitt föl (? kobarn.. Äh va faan det nu heter), en gummsinodd runt ett finger, eller kanske en törstig om vatten. Jag behöver det. Jag måset ha det. Jag dör om jag inte får det. Det kommer vara över på 3 sekunder och jag kommer sörja den som om det vore mitt döda kobarn.

En lugn helg

I helgen stannade jag upp en smula och han ikapp. Sov, Os´ade*, kramades, pussades och lekte med Fläcken. Och tittade till min bloggreader. Jag är så väldigt lessen för att jag bara skriver här, nästan aldrig svarar och är så dålig på att kommentera hos er andra. Jag hade tydligen inte läst Fräknans blogg på typ fem dagar. Shit. Jag slet förra veckan kan man säga och när man väl är hemma är prio inte att knäppa på lappen och sätta sig för att läsa bloggar. Bloggar har blivit väldigt sekundärt. Det blir säkert inte så när Fräknan drar iväg 2 månader. För då finns tiden på ett annat sätt. Jag är inte ens säker på att jag kommer ikapp i mitt bloggande eller läsande lika intensivt som jag gjorde förut eller så helhjärtat ens då. Jag vet faktiskt inte. Det kändes som om man bloggade om allt allt A L L T förr. Och nu är ju privatlivet heligare och jag super, knullar och slåss markbart mindre just nu. Vilket inte ger upplägg för sådär mycket apbra. men sålänge det finns nått jag tycker att jag borde skriva om så gör jag väl det. Nått som tyvärr svider i egot på ett sjukt vänster är alla tappade läsare sen bloggbytet och sen min blogg blivit sekundär. Men det är sånnt man får ta helt enkelt.

* Jag låg och tittade hela lördagsförmiddagen på ett cykellopp. Ja den dära hon tog Svennesilver på till Fräknans stora förtjusning. Jag a v s k y r nämligen att titta på cykel, fotboll, boxning, rodd och gång. Men när det är brudar inblandat (ja jag har sett en Tjejfotbollmatch det här os´et) blir det på nått vänster intressant. Ibland. Dessutom kom jag inte en meter i sängen och tevefjärren låg på andra sidan Fräknan som lagt sig och stensomnat halvt ovanpå mig med ryggen emot. Inte kan jag flytta på den synen inte. Förstår ni väl.

fredag 8 augusti 2008

Moa var är du?!

torsdag 7 augusti 2008

Kräks

Shit.
Jag kan sitta och bli svimfärdig och få tunnelseende.
Jag har precis fixat en pärm och kommentaren, det kommer säkert bli en till pärm innan året är slut, får mig att vilja skrika. Ibland kan jag se en poäng i det hela men ibland kryper verkligheten in och det jag egentligen känner genom pansaret jag satt upp. Jag avskyr ju att vara här. Jag avskyr varje sekund. Min chef är en padda och man kan inte vara så otrevlig och intetsägande om man inte avskyr en människa. Och efter att på intervjun fått ett glatt mottagande av honom och sen (ett par veckor in i jobbet) att jag "kom ut" på arbetsplatsen inte ens ha mer kontakt eller samspråk än om jobbet nu får mig att bekräfta det jag trott hela tiden. Han är emot gay och eller så är det bara min personlighet han inte gillar. Jag får ju skylla mig själv att jag valde att komma ut, men lätt att sitta med östgötesvenssons som BARA pratar barn, hus och sambo inte kunna vara med eller hela tiden vara könsneutral eller vad svarar man på frågan "Vad heter sambon". Att dra en fet stor lögn gagnar mig inte alls där. Tänk om man "kommer ut" vid ett senare tillfälle och blir betraktad som lögnare och oärlig och inte lojal.
 
Faan det är en knivskarp linje.
Och frankly så levde jag mitt liv med föräldrar jag aldrig kunde vara ärlig emot inom precis allt. När jag nu är vuxen och snart gammal tänker jag inte leva mitt liv i lögn.
 
Annyway. Jag a v s k y r honom och han verkar hysa samma härliga rosiga känsla tillbaka.
Orka.
 

Gay

Vart i malmö ska man gå ut om man ska gå ut på gay ställe en helg och ha det trevligt?
Både dricka och dans?

Snart så

När ni precis gått av era semestrar sitter jag och väntar på min.
Men inte än alltså.
Iof bara en veckas sådan, men det räcker nog för att läsa ut "Middlesex" och ligga raklångt på nått skönt material och inte göra många knop. Ingen kroatien detta år alls. Och det berör mig inte så jättemycket heller. Jag känner mig fet, ful och avvigt inställd. Dessutom är det bara en vecka med en tjaffsande mor och slösittande i stora trädgården och sen sova ensam och så det där med att det faktiskt är kallt på natten där. Jag saknar syrran och hennes bruttor. Det känns mindre bra, men nån gång ska väl bli den första och iår fick bli det första Kroatienfria.
Nått år hoppas jag kunna ta med min familj också.
Jag hoppas jag kan förhandla fram en lösning med de mina så att alla parter känner sig bekväma.
Det är svårt och det återstår att se hur faan den disskusionen kommer sluta.
Poängen var att iallafall att poängtera att jag HAR SEMESTER SNART!!!
 
 

Jahaja

Det är faktiskt höstväder ute och folk gick ner i nån slags melankoli efter Pride.
I helgen gör folk säkert inte många knop.
Patti och Louisa är tillbaka på P3 och då känns det verkligen som höst.
Är det nån mer än jag som är i ständig kontakt hela dagarna med P3?
Ja tror inte jag klarar av att jobba utom dom.
Bara så ni vet liksom.
Om nån missade den viktiga poängen.
Kan vädret hämta sig och bli fint och varmt efter en sånhär kalldusch?
Hoppas kan man ju alltid.

onsdag 6 augusti 2008

Handikappad

Fläcken.
I helgen, det vill säga Pride helgen var han för första gången borta över natten och mer än en dag. Han var också för första gången hos några som även de har Fransk Bulldog. De frågade om det var nått speciellt, men eftersom deras fralls är äldre tänkte vi inte så mycket på saken och sa att ni har väl varit med förut och de höll ju med totalt. Vi lade till att han kan vara lite för att markera inomhus och att han hör lite dåligt, eller att vi misstänker det, men att det var väl inte så mycket mer med det.
När vi sen damp ner där på söndagskvällen satte vi oss ner för att fika lite och snackade lite ditt och datt om helgen. Då sa de att men hörrni, han hör faktiskt väldigt dåligt, inte bara lite dåligt. Och att de inte riktigt visste hur det skulle få fram ett ordentligt NEJ när han inte tittade åt redas håll eller var vänd så att han hör ett NEJ på ett bra sätt och att de blivit överraskade att han hoppade till när han blev väckt.
 
Och då var det jag som kom på att men hallå, vi har ju faktiskt anpassat Fläcken vardagen efter honom och hans hörsel. Men att vi inte haft hund förut och trodde att han bara var lite hörselbefriad. De va inte vana vid att han kan hoppa till om man kommer bakifrån och han inte känner din lukt eller om du veerkligen inte hörs, att väcka honom gör man med en lätt beröring, att ett NEJ måste sägas HÖGT och är han vänd bort från dig nyper man till lite i ljumsken för att han ska uppfatta ett NEJ (det handlar också om vad han VILL göra egentligen) eller att jag använder mig av att klappa händerna när jag vill poängtera ett MEN NEEJJEE eller ropa honom till mig.
 
Shit.
 
När vi gick igenom dessa saker och deras syn på saken och när vi tittade närmare på deras frallors beteende såg vi ju att de exempelvis hörde 200 m bort v e m som kom och vilken bil. Medan Fläcken undrade va faan de andra skällde på.
 
Det gör lite ont i magen faktiskt, men eftersom han bara är till för våra hjärtan och sällskap har vi ju som sagt anpassat våran Fläckenvardag efter hans behov. Nu är det bara frågan om man ska söka special sjukhus och ge dyra pengar för att fastställa HUR lite han faktiskt hör. Eller om det inte är värt pengarna.

Första, Andra, Tredje, såld

Och så blev man så av med oskulden på ännu en front.
Igår bjöds det på en lägenhet.
Och inte vilken lägenhet som helst.
Det var "THE LÄGENHET".
Ligger i det område vi har som nr 1 på listan, en ägare sen innan, markläge med enbart en granne åt vänster, stor trädgård på baksidan och mindre där fram. Tanten som bott där sen 1989 hade skapat en trollträdgård med lummig gömd mindre uteplats mitt i den stora, klätterväxter i osvensk design mellan växterna var andra växter som tar plats så man slipper gräva för mycket ogräs. Och så vidare och så vidare. Lägenheten hade bara behövt ett lager färg sen var dte liksom klart.
Jag höll på att bajsa på mig av nervositet under budgivningen.
Helskotta vilken puls man får.
Sen stannade det upp och tillslut fick vi veta att 7 andra också bjöd.
Då sjönk drömmen bort och vi såg vårat budningstak bestigas, sättas på, runkas lite på och sen lämnas för högre höjder.
Grattis den till lycklige vinnaren liksom.
Men kanske går jag förbi där en dag och ser hur de förstört och haft sig och tänker Om vi hade fått den hade jag hedrat den lilla tanten och hennes underbara trädgård. Ja det hade jag!

Jag vill

Har mycket att blogga om idag.
Men rövarna rider mitt mig här och jag har inte ens tid att skriva det här egentligen.
+ att jag 1 sec sen glömde bort ett asbra inlägg om nått som är relevant.
Fan.

tisdag 5 augusti 2008

(Ny bloggologi; Livsfrågor) ?

Om man klonar en hund, det vill säga tar dna från en hund och planterar in det i en hona; blir det exakt samma hund OM det nu är så att det inte är samma hona från förra gången hunden föddes???

Just det

En fitta från förra bloggen kunde inte sluta störa sig på, fast hon skriver värre än en trasig kratta så förekommer det allehanda stavfel och meningsfel och fel i övrigt här. Kan bero på att jag är dyslektiker och mångspråkig. Eftersom jag inte sitter med Firefox just här som så fint har stavningskoll inbyggt kan jag inte redigera mig själv snabbt utan skriver helt solo.
Om det nu är nån som skulle få för sig att störa sig alltså.
Jag är dyslektiker och har svårt för matte, ändå jobbar jag på kontor med mängder av mattematik och ett Svenskt språk att hålla reda på.

Man kan om man vill.

-5 kilo, med vacklande karaktär

Faan.

I helgen spräckte jag nästan 4 veckors avhållsamhet för Pride parad med McD mat, Brasseri filé, Alkohol och annat snusk.
Jag skämtar inte när jag säger att jag känner mig snuskig innombords och har ångest. Innan den här helgen hade jag inga som helst problem med sötsuget. Om det uppkom ett litet sådant gick jag och tog en Extra drops och sög på en stund. Nu sitter jag kl halv tio på morgonen och funderar på om jag ska äta upp 10 after eight eller bara gå och spola ner mig i toaletten eftersom jag känner mig som en stor skithög. Det kommer ta lång tid att bekämpa det här sötsuger känner jag. Och precis som när jag började den här viktklubben var jag mitt i PMS och är det igen. Ni som lider av PMS vet hur gottesuget sätter igång. Det får bli frukttallrikar med vaniljkelda några kvällar hit och dit tills PMSen är över och sötuget inte lika starkt. Men nada ätardagar igen fram till bröllopet vi ska gå på i slutet av augusti och då blir det ingen jävla McD mat, högst ett glas vin och njuta av normalt lagade middagar. Att börja om igen är inget roligt.

Apropå

Jag är supertaggad på Lindy Hop.
Men jag är dessutom sjuk i musklerna vid höften av någon aledning och precis ovanför knät är det extra jobbigt.
Och jag har fortf inte efter 2 veckor med ontet tagit kontakt med sjukvården.
Det jag är rädd för är att det ska bli sjukgymnastik för att de inte hittar nått som skulle orsaka problemet. Som nästan alltid. Och det är så bortkastade pengar och slöseri med tid. Då kan jag lika bra ta det lungt och läka ut det själv. Bara det att detta inte verkar ge sig.

måndag 4 augusti 2008

Pride 2008


Vi lämnade Fläcken på fredagkvällen hos bekanta och deras två frallabrudar. Fläcken trivdes fins fint från första stund och det skulle visas sig att vi saknade honom mer än vad vi trodde första gången vi lämnat bort honom över natten. Den lille har tydligen en klar och stor plats i våra liv nu. Klockan 7 på morgonen lördag åkte vi upp till Stockholm. Halv elva satte vi läger vid Mariakyrkan. Klockan elva var det redan fulsatt där. Halv tolv vred någon på regnet och jag var tvungen att ge upp bästa platsen för att skydda åtminstonne lite och stå under träden. Fräknan köade och fick de tre sista dagsbiljetterna. S i s t a. Ibland är det liksom meningen att det ska vara på ett visst vis. Sen gick paraden förbi och det va ju livat och roligt och lite känslofyllt. Sen gick vi utmattade och vilade på ett Brasseri och brände miljoner på mat och dryck. Unnat oss har vi ju inte sen vi började på Viktklubben. Och tro mig när jag säger att det faktiskt känns snuskigt att äta och dricka så mycket skit. Pridepark var blöt och lika halvt menlös som alltid. Massor med reklam och dyr dricka, men roligt med rätt vänner. Och så vred någon på regnet ytterligare lite till, då söp vi oss fulla och dansade med våra platsponchos i regnet. Sen åkte vi hem. Söndagen bestod av Årsta häng och en Kungens kurva sväng. Sen åkte vi hem och hämtade våran Fläck som somnade så fort han kom in i bilen.

Hålla hus

Det har inte funnits så mycket tid.
Men jag ser att ni besöker mig i allafall. Trevligt.
Lessen att inget skrivs.
Kanske hittar jag lite mer tid nu och fram.
Och viljan att skriva.
Annars då?
Åkte på Pride, åkte på muskelvärk i stora delar av kroppen som ännu inte lagt sig, åkte på idiotmycket jobb och annar trams.
Det finns inte ens tid att hålla ett hushåll rent och njuta av Fräknan och sommaren samtidigt. Om två veckro har jag semester och då lämnar vi stan. Det där med ett rent hem får vänta till i höst.
Och så har Lindy Hop anmälan för nybörjare kommit.
Ska jag eller ska jag inte?
Det är frågan.
hit counter Gaybloggar.se BloggiToppen Bloggtoppen.se Superblog.se