Grodfisar

Vi gör det igen.
Det ska bli värmebölja i dag och det är inte ett moln på himlen.
Men vi är inne.
Jag är hög som en flaggstång och har svårt att fokusera och lullar mest omkring på grund av tandläkarbesöket tidigt i ottan.
Jag hatar verkligen att gå dit.
Jag vill slänga mig på hallgolvet som ett litet barn och yla fram ångesten mellan snyftningar och hulkningar.
Och i dag gjorde jag a l l a dom där sakerna man helst vill undvika hos tandläkaren.
Jag hann med att slemma ner hela ena kinden, krampa i hela kroppen, hålla tandläkarstolen så hårt att fingrarna domnade, tappa skorna, duckade sprutor och instrument, grät, och sen skrattade så att en stor loska hoppa ur munnen.
Min skyddsängel var säkert stolt över mig i dag.
Hon satt säkert med händerna för ansiktet på sitt lilla moln och skämdes.
Och så kom jag hem till två våta fläckar.
Fräknan har alabastervit hy och jättefint rött hår och det hela resulterar i att hon inte kan vistas i värme eller sol utan trivs bäst i skuggpartierna alternativt på en solstol i skuggan vid en strand i Grekland. Fläken är en vit och svart bulldogg som upplever sin första sommar och har inte fattat det så hans vinterpäls är kvar och utomhus är just nu fienden; värmen.
Men de hade lyckas ta en prommis i ottan då jag var i tortyrkammaren.
Tydligen hade fläcken blivit törstig i skogen och druckit ur en göl med grodyngel.
Fräknan undrade om det gjorde nått, om det var giftigt för honom att få i sig lite grodyngel, men jag stod bara nyhemkommen neddrogad och gjorde hulkande ljud i ett hörn när hon berättade om yngeldrickat.
När vi varvat ner och jag fått i mig mer droger låg vi i soffan med fläcken precis under.
Sen släppte han den giftigaste fisen hittills i sitt lilla liv och fräknan sa "Han fiser nog grodor nu".