Som det här med odjupa saker

JAG HATAR SNARKLJUD

jag hatar det så mycket att det känns som om ljudet går in i örat och retar upp en del av min hjärna som per automatik vill DÖDA ljudkällan.
Fläcken snarkar.

HELA JÄVLA TIDEN

jag blir anfådd och utvecklar ticks.
Sitter och suckar och psykar fräknan tills hon skrattar sig fördärvad.
Fläcken har snarkat hela tiden.
Mer eller mindre, men sen han blev tonåring och 13 kilo tung FINNS DET LIKSOM INGET STOPP på härligheten.
Och jag har tappat förmågan att lyssna på nått annat.
Jag hör bara hans snarkningar.
Jag kan alltså inte koncentrera mig på nått annat.
Är det psykakuten nästa?
Och så flyttar jag på han lite så att han kanske slutar snarka, men då byter han bara ljud och det blir bara VÄRRE.
Men snälla skjut mig!!!