Fläcken växer upp

Vi har en tonåring i hemmet.
För drygt en vecka sen började han lyfta benet när han kissar och som de stolta mattor vi är skrattgrät vi nästan när det hände första gången för han såg så förvånad ut och vi blev så stolta.
Sen tog jag reda på vad man kunde förvänta sig av en tonårshund och omedelbart började jag nästa ångra hela köpet.
En av de saker han lagt sig till med är att akompaniera den som sitter och äter frukost med att pilla sig på snoppen.
Och med att pilla sig på snoppen menar jag sakta gno lite med en av tassarna.
Förslagsvis den han inte stödjer sig på.
Sakta sakta och bara en liten stund.
Idag tillkom något.
Ståndet.
Till vår stora fasa.
Vi är två gaykvinnor med en tonåring som nu kommer få stånd, visa pitten, få testosteronrusningar, vakta oss, jucka på saker och ting och springa efter löptikar i tid och otid.
Matematiken skär sig en aning vad gäller bekvämlighetsgraden i våran gayvärld.
Jag hade nog mer kunnat relatera till en tonårsbrud som lägger upp sig för varje hane i sikte som en liten slinka, löper okontrollerbart och är tvungen att ha löptrosor, gnider sig mot allt som verkar likna en snopp och skäller ut en efter noter utan att veta varför och därpå gråter okontrollerat av frustration, samt biter vem som än är i vägen vid pms.
Men sån lycka har vi ju inte.