Find a cure for my life

Jag har gått in i ett konstigt "state of mind".
Hur faan man nu säger det på Svenska.
Jag känner mig kuvad och kontrollerad.
Av mig själv.
Jag får alltid den känslan när jag aktivt gör nått för att styra upp (ner) min vikt.
Men nu har känslan spridit sig till flera aspekter av mitt liv.
Ang jobbet är jag faktiskt tvungen och jag är starkt kontrollerad här.
På privatafronten händer inte mycket alls. Saker är i osynk, alla vänner har mysiga semestrar och jag har inte något att se fram emot som är speciellt på helgerna eftersom vädret är en stor besvikelse. En sjuk väntan på Pride har infunnit sig. Jag hatar att hänga upp mig på speciella händelser som faktiskt kan bli en stor besvikelse. Men Pridehelgen då får jag både äta vad jag vill och dricka vad jag vill. Bara det är värt väntan. Sommar ska vara harmoni, lycka, varmadagar och glädje. I detta nu finns det inte mycket av nått. Jag går på sparlåga och funderar på hur jag ska orka fram till midvinter. Att ha det såhär patetiskt tyst och lugnt, kontrollerat, kuvat, tråkigt och vanligt är inte min grej. Jag kan inte ens minnas när jag var rolig senast. Eller hade roligt, speciellt eller gläjdefullt avslappnat. Nått är fel och går i fel riktning.